KÄLLORNA FRÅN 1500- OCH 1600-TALEN

Tiondelängder

Tiondet var under medeltiden en kyrklig skatt, men 1527 indrogs 2/3 därav till kronan, och den­na del ingick därefter bland övriga skatter. Redovisningen utfördes av prästerskapet. De per­son­upp­gif­ter som finns i tionde­längderna anses tillförlitliga, man förmodar att prästen väl kände si­na för­sam­lingsbor. För Muskö finns en tiondelängd bevarad från år1623 upptagande byarna och några större gårdar, men Björnholmen finns inte med.

Roteringslängder

Roteringslängden är en förteckning över vapenföra män lämpliga för krigstjänst. En rote kunde omfatta 10 man, varav en utskrevs till soldat. Dessa sammanfördes sedan till utskriv­nings­längder. Att bli utskriven ansågs lika med en säker död inom en nära framtid, varför mån­ga för­sökte rymma eller på annat sätt hålla sig undan. Detta sökte man förhindra genom att de öv­riga 9 var ansvariga för att den utskrivne inställde sig vid mönstringen, i annat fall mås­te någon an­nan ur roten träda i hans ställe. Utskrivningen upphörde då indelningsverket in­rättades i slutet av 1600-talet. Den Olof som är upp­tagen i boskapslängderna återfinns även i roterings­längd­er­na. År 1631 är han upptagen under rubriken “Hr Gustafz bönder frelse”, år 1640 är rubriken “Gustaf Hoorns Bönder” och år 1645 få vi veta att han hette “Oluf Mårten­son”. Någon soldat utskriven från Björnholmen har däre­mot inte påträffats.

Som exempel visas på bilden en roteringslängd från 1628. Den visar de 10 som ingick i 74:e roten. Texten är inte så tydlig, men som femte man återfinns “Oluf i Biörnholm”. Före hon­om står “An­ders Jonsson i Huitzgarn” och efter kommer “Jönss i Biurshagn”. Näst längst ned finns “Oluf Erichsson” med marginalanteckningen “Knecht”. Merparten av bevarade roter­ings- och utskriv­nings­längder är från trettioåriga krigets tid.

Roteringslängd från 1628

Utdrag ur roteringslängd för år 1628.