KÄLLORNA FRÅN 1500- OCH 1600-TALEN

Geometriska jordeboken

Under Häringetiden upprättades en s.k. ”geometrisk jordebok” över Björnholmen. Bakgrunden till begreppet geometrisk jordebok är denna. År 1628 inrättades lantmäteriverket, som redan från bör­jan fick en mycket vittomfattande instruktion. Det gällde helt enkelt att kart­lägga hela landet, alla or­ter, byar, hemman, torp, etc. med åker, äng, skog och mark. Till kartan skulle för varje hemman fogas en beskrivning som redogjorde för jordens bördighet, hur många husdjur som kunde hållas, hur många lass ängshö, fisket, skogen och mycket an­nat.

Tank­en med detta var väl att få en överblick av jordbrukets skattekraft, och på så sätt få ett under­lag vid fastställandet av de stående skatterna på jorden, de s k jordeböckerna.

Kartorna bands efterhand in till stora volymer, och kallades då geometriska jordeböcker.

För ett så omfattande arbete fanns inte tillräckligt med utbildad personal, och vid 1600-talets slut hade långt ifrån hela landet kartlagts på detta sätt. Att Björnholmen kartlades är därför unikt, för Muskö i övrigt finns ingen och för Västerhaninge endast två sådana kartor. Till den­na Björnholms­karta hänvi­sas i senare skrivelser, protokoll mm, och den kallas då 1699 års kar­ta eller också Ham­brei karta efter lantmätaren. En förminskad avbildning bifogas här.

Man kan förmoda att kartan är ritad på fri hand efter ögonmått, kartans utseende skiljer sig av­se­värt från terrängens, vilket man ser vid en jämförelse med fältkartan. Man lägger också mär­ke till, att av omkring­liggande öar, endast Mörholmen tagits med. Orsaken vet vi inte, kanske var det bara en till­fäll­ighet, men kom ändå att få betydelse längre fram i tiden. När Levin på Ludvigs­berg år 1773 lät upp­rätta en karta över sina ägor, tog han även med Mör­holmen trots att han förmodligen visste att den fanns inritad på 1699 års karta som tillhörande Björn­holm­en. Efter detta rådde osäkerhet om vem Mör­holmen egentligen tillhörde. Texten ned­till på kartan lyder:

”Beskrivning öfwer Chartan

Biörnholmen ¼ Frälsehemman under Kungl. Rådet och Praesidenten Högwälborne Gref Fabian Wrede; Ähr upbygdt Eenstaka på Biörnholmen, som i forna tijder warit till gryth, be­lägin uthi Skiäh­regården ifrånn stora lanswägen 1 ½ Mihl ut. Näste stad Stockholm land­wäg­en 4 Mihl, Siö­ge­wägen 8, Hwarest åbonn, små warur, fisk, ost, smör, killinger och kalf­war sampt andra små pähr­sedlar, plägas afsättia och föryttra.

Åkren såes årl. halfparten, af starck jordemohn, som till 3 ½ tunnl. 1 pahr goda dragare be­tarf­wes. Ähr af en flijtig åboo wähl häfdat, ängorne Rögder, hwilka med åkren af godt tall och gran fång wähl ähro omslutne och förwarade. Huusen i Man– som ladugård wähl om­legade, detta hemman kan hwar­ken till åker eller ängens opröddiande wijdare förbättras el. förökas; Män uthi öfrigt ähr des Storleck sampt Nytta och fruchtbarheet i medell måttige åhr uthsatt, som fölliande Speciale Förteck­ningen närmare uthwijsar”.(specialen finns under kartan)

Stavningen av texten är ålderdomlig, man kan bland annat lägga märke till att både y-ljud och långt i-ljud kunde skrivas med y, om ett vokalljud var långt kunde det dubbelskrivas mm. Här har för långt i-ljud valts skrivningen med ij.

En del uttryck i texten är svårtolkade. Beträffande ”spijkerera jord”, uppger lantmäteriverket i Gäv­le, att i liknande ägobeskrivningar förekommer någon gång ordet spiklera som jord­be­skriv­ning. ”Spijkerera” får väl tolkas på detta sätt.

Att man räknat tunnlandet i 56-delar, kan möjligen bero på att en 56-del är jämnt 1000 kvad­rat­fot, an­nars räknade man vid den tiden 32 kappland på ett tunnland. Det framgår också att man använde hälf­tenbruk, den ena halvan av jorden låg i träda, den andra besåddes.

Rätten att sätta 8 skötar vid ett grund i Ösmo härrör troligen från någon av myndigheterna med­given jämkning av skattetrycket. Att lägga nät (eg. fiska med skottnät) kallas här ”bruka nätt­jande”, ett ut­tryckssätt som försvunnit.

Det påpekas också att brukaren var flitig, hade röjt ängarna och stängt gärdesgård runt både dem och åkrarna samt underhållit husen.

Tolkning av tabell i kartan