KÄLLORNA FRÅN 1500- OCH 1600-TALEN

Den första uppgiften om namn på inbyggare

Den tidigaste hittills påträffade uppgiften om namn på den som bosatt sig på Björnholmen åter­finns i skattelängden för Älvsborgs lösen år 1613.

Denna är en längd för personliga skatter, och uppger att inbyggaren hette Markus och att han er­la­de skatt för sig själv, sin hustru och en piga.

Jordeboken för år 1615 upptar bland annat den skatt de underlydande till Häringe hade att er­lägga till ägaren hertig Johan, vilken innehade Häringe mellan 1592 och 1618. Även här finns Markus med och vi få veta att han erlade en tunna strömming, ett lispund smör och fyra dags­verken i skatt. Björnholmen var alltså skatt­lagd vid den här tiden, så var även förhållan­det med Ekesgarn, Bjurs­hag­en, Vitsgarn och Långgarn, vilka alla betecknades som ”Nybyggiare, liggia under gårdzens äghor”.

I jordeböcker förda åren närmast före 1613 finns inte Björnholmen och de andra öarna med, vil­ket kan tyda på att den formella skattläggningen skedde år1613 i samband med ut­tax­eringen av Älvs­borgs lösen, då alla skattemöjligheter bottenskrapades.

I en ungefär samtida redovisning av Häringes räkenskaper uppräknas 11 holmar som be­bod­da, där­till 5 holmar varibland Frinsholmen med beteckningen ”Brukas till mulebeeth”. För de bebodda holm­arna noteras ”Landz Bönderne hafua förhulpitt för the bruka Fiskie­watn­nedt un­der förbe:te Holmar – Daxwärker 40”. Senare jordeböcker, från 1620-talet och framåt upptar för Björnholmen inga namn på dem som bodde där.