KÄLLORNA FRÅN 1500- OCH 1600-TALEN

Det äldsta hittills påträffade dokumentet vari Björnholmen omtalas

Bland landskapshandlingarna finns en avskrift av ett brev från Johan III till Anders Bengts­son, för­mod­ligen fogde eller liknande vid Häringe. Vid inbindningen bland övriga do­ku­ment har en liten del av vänstermarginalen försvunnit, vilket gör tolkningen osäker. Brevet lyder med re­servation för fel­läs­ningar:

Johan then 3die medh Gudz nåde Sweriges Götes och Wendes Konungh, storförste till fin­landh Carelen Ingermanlandh och Sodlönskin Petin i Rysslandh och öfuer the Ester i Lijfland feelt.

Wj låte tigh forstå Anders Bengzon at thenne Wår undersåte Lasse i gryt i Westerhaninge S. sampt hans granne hafuer uthi Underdånigheet lätz gifue oss tilkänna, at ifrå för:de by ähr för någre Åhr sedan tagit oen engeholma benemdh Biörneholman om 8 sommar lass höö, och lagt Wnder Heringe gårdh deremot the inhz hafue wederlagh bekomit, icke ähr heller af de­res ut­lagor något förmedlat eller för­kortat som medh deri skeedt ähr, som och i lijka måtto af si­ne ägor mist hafua warföre the uti wnder­dånigheet hafue ödmiukelig begerat, at Wij nådig­est wil­le låta deeruthi afquitte medh them Skatte höö som därur bör Åhrlig:n wthgå, så äre Wij där till icke obenägne om del sigh så i sanningh hafuer som the hafua berettat, Befalle digh för­den­skuld at tu där flijtelig:n Ransakar, och där tu förnimmer, at för:de holma ähr tag­in i­frå för:de gryteby och derföre inhz af wtlagorna wara afkortat, eller någon wederlagh gifuit, då må tu quitte och afkorte medh dem skatte höö såsom de begeret hafua, där tu hafuer tigh eff­ter retta.

Datum Stockholm den 5 Aprilis 1582”

Av brevet tycks framgå att Björnholmen ursprungligen hört under Gryt, men att den sedan av nå­gon anledning lagts direkt under Häringe gård. Grytbönderna begär nu vederlag i form av skatte­lindring. Brevet är lagt som verifikation för en senare utförd nedsättning av skatten med ett vinter­lass hö. Längst ned på brevet står ”Grytbonas förwandlingh” där förvandling står för förändring av skatte­uttaget.

Orsaken till att grytbönderna miste Björnholmen kan vara att ön upplåtits som torp åt någon ny­byg­ga­re, som sedan hade att betala skatt och avrad till Häringe. Som obebodd hade Björn­holmen räk­nats som all­männing, men då den var bebodd kanske det kan vara så att gryt­bönd­erna, som tidi­gare berörts, inte hade laglig rätt att där hålla en landbo. Om så är fallet, bör bo­sättningen ha skett före1582, kanske någon gång på 1570-talet. Ingen dokumentation finns dock som bestyrker detta an­tagande. Torp under Häringe får dock antas vara den rätta be­teck­ningen, men de gamla doku­men­ten är ibland litet oklara på denna punkt. En viss uppdelning kan ibland skymtas, där de gamla går­darna med anor från medel­tiden betecknas som landbor, medan ny­byggarna kallas torpare. Detta gäl­ler endast för Vasa-ättens arvegods, de själv­ägan­de bönderna med skattehemman och de som in­nehade kronohemman kallas all­tid bönder.

Brev från Johan III till Anders Bengtsson angående Björnholmen från 1582.