Föreliggande berättelse om ön Björnholmen bygger till väsentliga delar på uppgifter som hämtats ur våra offentliga arkiv, men kan om man så vill också ses som exempel på vad man med lite tid och tålamod på detta sätt kan leta fram.
Mycket har hämtats från domstolsprotokoll, berättelsen har kanske därigenom fått en viss slagsida, men å andra sidan är dessa protokoll relativt lättillgängliga och där omtalas sedan länge bortglömda händelser. Vissa delar kommer dock från muntliga traditioner.
En av dessa, egentligen ursprunget till alltsammans, berättades i min barndom av fru Anna Larsson på V. Vitsgarn. Hon var född och uppvuxen på Björnholmen, och enligt henne skulle där i gamla tider ha bott någon som hette Lättström, och före honom några gamla fröknar från Häringe.
Vetgirigheten vaknade, var detta allt man visste, och var det sant. Det visar sig att Lättström hade bott där, de gamla damerna också, alla var dock inte fröknar och veterligen ingen från Häringe. Men arkiven kan lämna fler uppgifter än så.
Personuppgifterna från äldre tider är dock mycket knapphändiga. Kyrkböcker började föras i slutet av 1600-talet, grundat på riksdagsbeslut 1686, äldst är födelse- och dödböckerna. Noteringarna är knapphändiga, sammanhang och släktförhållanden osäkra och svåra att få fram. För år 1694 finns t ex antecknat ”oächta Samuel”, född och död på Björnholmen detta år. Vem var han, vilka var hans föräldrar? Vi få aldrig veta. Människor bli som skuggor i ett avlägset förflutet.|
|
|
|
